I see you, you see me

Jag har lördagshäng med mig själv, hemma hos Annie, hon har dragit på simskoleutbildning och plaskar litegranna. Gårkvällen blev galet bra, efter jobbet stannade jag kvar en liten stund på min första Aw på Chas. Folket där är så sköna, jag gillar mitt jobb där och känslan efter en arbetsdag är sådär lite obeskrivligt, nästan som bubblor som far omkring och är glada. Jag är glad, att jag har de vänner jag har. Att jag har vänner som hjälper, även ibland när det stjälper. Vänner som jag kan dela ALLT med. Utan dessa guldklimpar skulle det vara annorlunda. Iallafall, åt middag med Annie, laddade upp med kaffe och brieost för en danskväll med Jennifer, Sarah och Anton . Vi gjorde som vi brukar, gick all in och hade vår lilla hörna på dansgolvet. För när vi är i farten då är det go crazy, go bananas! Ska fördriva lite tid med att gå en lugn promenad, njuta lite, möta upp hos den plaskande Annie och simma. År och dar sedan. Men iaf simma lite som en jävla pensionär. Hahaha. Igår samlade jag ihop ännu fler pensionärspoäng, efter att vi vikt oss dubbla av poj och hans dans, sitter vi vid bordet som om inget har hänt då jag utbrister; Och hur är det med dina föräldrar? Eftersom svaret uteblir och jag ser en stirrande Annie tittar jag upp frågande. Vaddå sa jag fel? haha, hon bah: Men är du på riktigt? Varför frågar du det NU? apropå.. ? Jävla pensionär.. Om du orkat läsa såhär långt så kan du anteckna det sista för det är VIKTIGT. (hoppas du förstår ironi) Adios

Kommentera här: